Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 5) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Det enda anmärkningsvärda var deras mängd, deras tystnad och deras onaturligt uppspärrade ögon. Dessa ögon var oavvänt riktade mot landshövding Rüttenschölds droska, som i försiktig skritt rullade fram över de knaggliga stenarna och slutligen stannade framfö... |