Från: Kallocain (Artonde kapitlet) av Karin Boye ...med vid Rissens undersökning och dom, mindre för att inverka på tingens gång - det trodde jag knappt var möjligt - än för att ännu en gång få se och höra den man jag varit så rädd för och trott mig hata så djupt.
I förhörssalen var redan en rätt ansenlig skara samlad. Jag urskilde den höge militär, som tjänstgjorde som domare, och de två sekreterarna, som satt och stirrade på sina tomma skrivblock. Vid domarens sida satt personer i militär- och polisuniform - förmodligen rådgivande speciali... |