Från: Robotarnas Gud (Kap 10) av Elfred Berggren ...Hennes initiativ upphör att existera, fastän hon för övrigt lever som förut. När man droppar en droppe saltsyra på ryggen av henne, gnuggar hon bort den med bakfoten, när man petar henne i baken, tar hon ett hopp för att komma ur vägen, aldrig mer än ett, när man lägger henne i en balja, simmar hon fram till kanten och sätter sig där. Särskilt lustigt reagerar hon för lutningsförhållanden. När man sätter henne på en bräda och lutar på... |