Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Hela staden hade klart för sig, att överstinnans systerdotter var en ful, gänglig, obetydlig tös. Gymnasisterna vägrade att dansa med henne; i hennes unga leverne fanns varken baler bakelser eller kyssar. Tant Rüttenschölds sura karameller var allt vad hon erhöll utöver livets nödtorft. Tant Rüttenschöld älskade alla fula flickor, omfamnade dem och proppade dem fulla med en särskild sort mycket sura karameller, som visser... |