| aWordlist.com i mobilen | |
|   |
blivit1 träff i huvud-listan:
0 alternativ:
0 översättningar ligger på förslag:
Kolla synonymer för blivit på Ordord.se
Ett tips från mig (Dagge):
Har du släkt, vänner och kolleger du vill samarbeta med på ett enkelt sätt? Dropbox kan vara lösningen för dig!
Dropbox installerar en "magisk" mapp på din dator. Det du lägger i den mappen blir sedan automatiskt åtkomligt från andra datorer (och vissa telefoner) som du också har Dropbox installerat på - antingen via det lokala nätverket eller via Internet.
Jag har Dropbox installerat på min hemdator och min jobbdator. Det jag lägger i mappen på hemdatorn ligger också i mappen på jobbdatorn när jag sätter mig där. Och det jag lägger i mappen på jobbdatorn ligger i mappen på hemdatorn när jag kommer hem...
Smidigare än både mejl och USB-minnen!
Men Dropbox kan mer än så. Jag kan skapa en vidunderlig undermapp i den magiska Dropbox-mappen. Den kan jag sedan dela med vem eller vilka jag vill. De behöver inte ens ha Dropbox installerat på sin dator. De kan nå den delade mappen via webben... Men det blir självklart mycket smidigare om man har sin egen Dropbox på datorn. Alla som har Dropbox installerat och är med och delar en mapp har den mappen i sin Dropbox-mapp.
Alla som delar mappen kan lägga filer i den och jobba vidare med det delade materialet från sina datorer. Så om du lägger ett dokument eller en bild i mappen kommer detn att dyka upp i alla andra medarbetares mappar. Och sitter man inte vid sin egen dator kan man nå mappen och dokumenten via sitt Dropbox-konto på webben.
Vill du bara publicera eller leverera en enstaka fil kan du lägga den i en specialmapp som heter Public. Då får den en hemlig Internetadress som du skickar till den eller de som du vill ska ha dokumentet. Jag brukar packa flera bilder som ska levereras till kund i en zip-fil och skickar sedan länken till kunden. Smidigare än både mejl och FTP. Mejlen klarar ju ofta inte stora filer och FTP är det inte så många som begriper sig på men att klicka på en länk i ett mejl klarar nästan alla...
När det gäller bilder finns ytterligare en liten feature värd att nämna. I Dropboxmappen finns en mapp som heter Photos.
Skapa en undermapp i den och lägg lite bilder däri. Nu har du ett enkelt webbgalleri (med samma namn som undermappen). Mejla galleri-länken till vem eller vilka du vill.
Lätt som en plätt!
Att dela enstaka filer eller hela mappar med sig själv eller andra är inte svårare än att flytta eller kopiera en fil från en mapp till en annan. Lika enkelt är det att bygga upp ett bildgalleri på nätet. Skapa en undermapp och lägg bilder direkt i den eller i olika undermappar i undermappen... Och du kan enkelt ta bort eller lägga i fler bilder eller mappar med bilder efterhand... Du bara droppar dem i din mapp på datorn. Du slipper drittla med olika inlogg och olika webgränssnitt för att ladda upp bilder på diverse webbkonton.
Och har man inte så himla stora utrymmeskrav så klarar man sig gott med deras gratistjänst (2GB till att börja med - man kan få ett par GB till gratis om man skaffar fler användare och delar mappar med andra). Behöver man mer finns det att köpa…
Se filmen om hur Dropbox funkar och skaffa din egen Dropbox här!
"blivit" - 46 exempel från den litterära världen.
| Från: Kallocain (Andra kapitlet) av Karin Boye ...Naturligtvis klappade han inte. Vad jag nu höll i handen var den kvällens efterräkning. Vem som anmält mig var inte gott att säga, det behövde ju inte ha varit just den lille. Anmäld hade jag i alla fall tydligen blivit. På papperet stod: "Medsoldat Leo Kall, Kemistaden n:r 4. - Sedan Propagandaministeriets sjunde byrå prövat innehållet i ert tal på Ungdomslägrets avskedsfest för utkallade arbetsanställda den 19 april detta år, har den beslutat meddela er f... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 3) av Lindbohm, Denis ...Men om vi kommit obeväpnade och här funnits ett fientligt släkte, som övertagit oss och använt våra kunskaper vid ett anfall mot Jorden så skulle domen över oss blivit mycket hårdare än nu, när vi gått för långt i omtanke om vårt eget släkte. - Vi har godtagit er förklaring, svarade Gadvalin. Vi har också godtagit professor Gunnarsson som ert ombud. Men medan han vistas hos oss är det ett krav från vår si... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 7) av Elfred Berggren ...När det gäller större saker, så samarbetar jag ju med praktiskt taget alla statliga och de flesta privata laboratorier i hela Centralafrika och Sydafrika ända ned till Cape town. Detta laboratorium är kanske mera en hobby, fast den nu blivit allvarlig. Rummet var ganska långsträckt och försett med väggfasta skåp och bänkar av vanlig laboratorietyp. Den nedre delen av rummet, där vi befunno oss, tycktes vara ägnad åt kemi, medan den övre gjorde ett mera allmänt intryck. Så när s... |
| Från: De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter (Rädda barnen) av Karin Boye ... Jämmer i vinden, gråt i regnet bryter freden i tigande kvällar. Mitt ibland självtillräckliga stater tvingas människorna bittert lära: jorden har krympt och blivit liten; aldrig var hela Europa så nära. Ur den oändliga horisonten sluter sig rummet trängre och trängre. Snart nog, när våra barn har vuxit, finns inga gömslen och avstånd längre. Ångestfullt, med läpparna slutna, önskar vi lycka åt... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 8) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...blev tåget varse eller hörde dess buller och bång, kilade han åstad som en rädd råtta och stack sig undan i en tvärgata eller i en portgång. Men hur det kom sig, att herr Markurell strövade omkring i staden till synes utan bestämt mål, har aldrig blivit utrett. Vi veta blott att han hade ett bestämt mål, nämligen det de Lorcheska huset vid Stortorget. Vi veta också att han redan strax inom Östertull för första gången mötte studenterna. Då lyckades han smita in i en mjölkaffär, där han åt en ... |
| Från: Kallocain (Sjätte kapitlet) av Karin Boye ...Den visade sig ha blivit utökad inte bara kvantitativt utan också kvalitativt. Under de närmast följande dagarna kom jag att betrakta arbetstiden som den minst krävande delen av dygnet, medan min mest maktpåliggande uppgift var kvällstjänstgöringen, inberäknat natten... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 6) av Lindbohm, Denis ... Inom FN hölls många och långa tal. Ett av dessa uttryckte en högst realistisk syn på Chaan-problemet: - Utveckling hör samman med aktivitet. Vi har inte blivit vad vi nu är genom att passivt sitta och vänta på Ödets lekar. Aktivitet leder framåt, passivitet leder bakåt. Detta är ett logiskt konstaterande av reella fakta, sådana fakta som gäller reell funktion. Som realister måste vi konstatera att v... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 7) av Lindbohm, Denis ... - Kurvorna rör sig mot kritiska värden, sa chaanjelen. Arvid klev ner ur hängmattan och gjorde en gest mot ett bord där det fanns vin, frukt, konfektyr och små bakverk (han hade blivit en riktig gourmet på de chaanska läckerheterna, som han fick levererade närhelst han ville). Chaanjelen satte sig och tog en kaka. Arvid hällde upp vin i två metallbägare. Solen sken, fåglarna sjöng och blommorna doftade. Det var en idyll, ... |
| Från: Kallocain (Första kapitlet) av Karin Boye ...Jag förmodar det är på sin plats att använda ordet kärlek, när man mitt i hopplösheten ändå håller fast vid varandra, som om trots allt ett under kunde ske - då själva kvalfullheten har fått ett slags eget värde och blivit ett vittnesbörd om att man åtminstone har ett gemensamt: väntan på något som inte finns. Runtomkring oss såg vi föräldrar skiljas, så fort deras barnkull blivit färdig för barnlägret - skiljas och gifta om sig för att bilda nya kullar. Ossu,... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 9) av Elfred Berggren ... Sedan var det inte mycket att göra. När jag kom hem, satte jag mig ned och skrev en avskedsansökan och satte mig samtidigt i förbindelse med en vän, som var expert på Centralafrika. Det kunde ju lika gärna ha blivit Centralasien eller Sydamerika, huvudsaken var bara att komma till en plats, där jag kunde låta kroppen leva och få armbågsrum. Där ha ni den enkla hemligheten med min omvändelse. Vi rökte några minuter. Jag kastade en förstulen blick på Irè... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 12) av Elfred Berggren ...Tore har nog rätt, när han säger, att med självförtroende kunde han gått långt. Och hur är han nu? Jag gnuggar mig bildlikt i ögonen och undrar, om det är samme Andréen, som jag känt i många år. Han är en puppa, som blivit fjäril, den torra ökensanden, som skjuter blommor. Ombytet av förhållanden och tillfredsställandet av hans gamla dröm att få resa och se sig om ha skänkt honom individualitet i hans egna ögon och ett självintresse, som nästan kan ersätta själ... |
| Från: Kallocain (Sextonde kapitlet) av Karin Boye ...Vet du, jag tror jag skulle blivit förfärligt förolämpad, om det hade blivit en flicka - jag skulle ha uppfattat det som en oförrätt mot mig, som var en så lojal medsoldat, att jag själv gladligen skulle dött, om ett medel hade blivit uppfunnet, så att kvinnor blev överflödiga... |
| Från: Kallocain (Andra kapitlet) av Karin Boye ...Bara några få minuter efter det jag släppt de båda ungdomarna med blicken och de för resten blivit skilda åt av otåliga kamrater, fastnade min uppmärksamhet i stället vid en mager medelålders kvinna, förmodligen mor till någon av de utkallade flickorna. Också hon verkade på något sätt avkopplad från det stojande kollektivet. Jag vet inte r... |
| Från: Kallocain (Nittonde kapitlet) av Karin Boye ...Vi hade inte alls blivit offer för en nattövning. Vi var fångar hos fienden. Ännu i dag vet jag inte, hur det hela hade gått till. Man kan föreställa sig att fienden långsamt och metodiskt hade besatt luftflottan plats för plats med spioner och slutligen hade varten... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 9) av Lindbohm, Denis ...Hela Jorden drogs in i denna attityd. Knappast en enda människa betraktade längre Chaan som den förfördelade parten. Även de mildaste ansåg att om Chaan inte uppträtt så föraktfullt avvisande så hade det blivit fredligt samarbete och Jorden skulle intagit sin rättmätiga plats som jämlike med andra civilisationer i rymden. Arbetet på XD-torpederna fortgick hela tiden. Jorden tänkte sig en framtid då andra skulle veta att Jorden var minst lika god s... |
| Från: Kallocain (Trettonde kapitlet) av Karin Boye ...(Några barn hade de inte.) Också inne hos oss var belysningen tämligen dunkel - det hade numera blivit allt vanligare, av sparsamhetsskäl - så att jag inte precis kunde studera polischefens drag, men i hans rörelser märkte jag något ovanligt, som oroade mig, utan att jag kunde reda ut vad det var. Knappt en minut var han stilla, än satte han s... |
| Från: Kallocain (Artonde kapitlet) av Karin Boye ...Men jag har inte sett det. Vad jag vet är, att av sjuka föräldrar och sjuka lärare fostras ännu sjukare barn, tills det sjuka har blivit norm och det friska en skräckbild. Av ensamma föds ännu ensammare, av rädda ännu räddare. - - - Var kan en enda rest av hälsa ha gömt sig kvar för att växa och bryta sig igenom pansaret! - - De stackars människorna, som vi kallade dårar, lekt... |
| Från: Kallocain (Femte kapitlet) av Karin Boye ...Måtte nu inte den gruppen bli utsatt för lika stor manspillan som den förra! tänkte jag. Knappt hade tanken blivit medveten för mig, innan jag genomilades av skräck: här stod jag alltså och önskade att ett visst antal personer skulle vara förrädiskt sinnade medsoldater... Rissens ord från i går dök upp för mig: ingen medsoldat över fyrti har gott samvete.... |
| Från: De älskade film (Kap 8) av Tidholm, Thomas G ...Ray kommer fram och han har en kamera. Utanför maten är det en plaskdamm. Änderna simmar omkring där och verkar trivas bra. Han kommer in i hennes hotellrum. Han vill ta kort av henne utan kläder. Hon vet att hon har blivit erotiskt besatt... han har blandat någonting i framkallningsvätskan. Hon vandaliserar hans mörkrum. Hon förför en pojke istället, han är mycket mindre. De åker tåg... sen börjar det blåsa i vassen. Det urartar. Det eroderar. Ankorna är borta.... |
| Från: Kallocain (Nionde kapitlet) av Karin Boye ...Och de där dårarnas livshållning är statsvidrig. Bäst och klarast ser man det av deras egna myter om en viss Reor, som tycks ha varit ett strå vassare än de andra i fråga om sinnessvaghet och därför har blivit deras specialhjälte. Överseende mot förbrytare, vårdslöshet med egen säkerhet (man är ju ändå själv ett värdefullt och påkostat verktyg, det får inte glömmas!), personliga känslobindningar som är starkare än bindningen till Staten - dit är de... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 2) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Häradshövdingen, som inte sett honom, ryckte till. Överstinnan sa: Tänk! Jag tror att Carl-Magnus blivit nervös. Tyst! kommenderade översten; och häradshövdingen meddelade efter någon tvekan, att beloppet knappast torde överstiga sjuttio tusen. Tant Rüttenschöld sa: Carl-Magnus, du menar inte, att den där karlen kan sätta dig i konkurs för sj... |
| Från: Kallocain (Fjärde kapitlet) av Karin Boye ...En drog med likartade verkningar har funnits i bortåt fem år, men med sådana toxiska biverkningar, att försökspersonerna hamnade på sinnessjukhus så gott som utan undantag - om de så bara hade blivit använda en enda gång. Uppfinnaren förstörde en mängd folk på den och fick en så skarp varning, att hela saken fick ligga. Nu har jag lyckats neutralisera de toxiska biverkningarna. Jag medger, att jag var mycket spänd på hur det skulle gå i p... |
| Från: Kallocain (Elfte kapitlet) av Karin Boye ...Eftersom ni ändå hörde dit, medsoldat, så ska jag tala om det. Tillverkningen av propagandafilmer för Frivilliga offertjänsten har blivit inställd. Alla krafter behövs på annat håll. Ni förstår vad det betyder, och jag förstår det också, men ingen av oss har rättighet att förstå det högt... Att uttrycka sig så var ju redan att förstå högt, men jag brydde mig inte om att bråka,... |
| Från: Robotarnas Gud (Efterskrift) av Elfred Berggren ...Jag har börjat beundra honom. Jag nästan avundas honom. Och djupt inombords känner jag, att jag kanske själv en gång skall hinna så långt, när jag blivit ännu äldre och livet lärt mig ännu mer. Tanken är mig numera inte heller motbjudande. Det är visserligen ingen inställning som kan väcka folks beundran eller som för med sig ryktbarhet och annat sådant, men, herregud, om man nu älskar kålsopp... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 10) av Elfred Berggren ...Ni kommer ihåg grodan efter operationen? Enligt Andréens terminologi skulle man kanske säga, att hon blivit en "behavioristisk groda". Hennes initiativ upphör att existera, fastän hon för övrigt lever som förut. När man droppar en droppe saltsyra på ryggen av henne, gnuggar hon bort den med bakfoten, när man petar henne i baken, tar hon ett hopp fö... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 11) av Elfred Berggren ...Ni kommer ihåg grodan efter operationen? Enligt Andréens terminologi skulle man kanske säga, att hon blivit en "behavioristisk groda". Hennes initiativ upphör att existera, fastän hon för övrigt lever som förut. När man droppar en droppe saltsyra på ryggen av henne, gnuggar hon bort den med bakfoten, när man petar henne i baken, tar hon ett hopp fö... |
| Från: Kallocain (Sjunde kapitlet) av Karin Boye ...att jag fick en första aning om vad de menade med "vi", med att de kände igen varandra och med att de kunde ha en krets av invigda utan organisation, utan yttre kännetecken och tydligen också utan några allmänt omfattade läror och doktriner. Då hon blivit utsläppt, sade jag till Rissen: - Någonting har fallit mig in. Vi kanske uppfattade det där om "en ande" fel. Man kan också mena en inre form, en livshållning. Eller tror ni det är en för subtil tydning för att den skulle kunna höra hemma i ... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 4) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Den är omutlig. Hallå! Hör du vad jag säger? Den är omutlig. Man ska muta dess ledare. Bjud mig och Leo på frukost. Er har jag ändå, svarade Markurell, ringde av. Lektorn tänkte: Han har blivit galen. Det betyder så lite. Det ändrar inte en bokstav i allmänna historien och det ändrar inte en bokstav i Johans betyg. Låt honom hållas. Och han uppsökte ett ensligt klassrum, lade sig på väggbänken och somnade. Ty som vi minnas hade han... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 3) av Elfred Berggren ...Jag är säker på, att gubben inte skulle ha förstått den springande punkten i resonemanget. Han skulle bokstavligen ha känt det, som om jorden blivit mindre. Han skulle aldrig kunna sätta sig in i, att det är samma jord, som han behövde sex månader att komma runt, som man nu flyger runt på ett par dygn. Det ligger kanske något i vad Andréen säger. I själva verket är naturligtvis en hasti... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 7) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Nu inbillar man sig ingenting. Så sent som i morse stod jag där ute - alldeles där vid flaggstången och höll honom i hand - så här - i hand - men det är slut nu. Nej, jag är inte galen alls. Man är väl inte galen bara för att man blivit klok? Och blev jag inte galen på skolgården, så blir jag det aldrig. Jag hade just som skämtat litet med Carl-Magnus och hans oäkta pojke. Som skulle vara skral i kemi. Men inte tänkte jag på någonting. Och så slogs de. Och så tog jag honom s... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 4) av Elfred Berggren ...Jag talar en massa dialekter. Jag är immun mot alla tropiksjukdomar, nu sedan vi äntligen blivit fria från trypanosomerna, och jag kan dricka hur mycket visky som helst, utan att det påverkar mina högre centra. Vilket är en afrikansk dygd. (Han sänkte rösten för att ge eftertryck åt sina ord.) I själva verket är jag en av de första repre... |
| Från: Kallocain (Tolfte kapitlet) av Karin Boye ...hade fattat ståndpunkt, varför skulle den då fortsätta att plåga mig? Aldrig hade jag väl hört fastslås så klart, så sakligt, hur objektivt värdet av varje medsoldats insats kan betraktas - och ändå kändes det som om besväret av att vara till hade blivit så jättestort och meningen med det hela så försvinnande liten. Jag visste att det var en falsk och osund syn på tingen, och jag försökte övertyga mig själv med alla möjliga argument. Men för den öde tomhet, som vidgade sig inom mig själv, fan... |
| Från: Kallocain (Fjortonde kapitlet) av Karin Boye ...sömn hade aldrig varit den bästa, men på senare tiden hade den blivit verkligt dålig. Min månadsranson av sömnmedel var alltid slut långt före mitten av månaden, och vad Linda inte behövde av sin gick åt till sista smulan. Till en läkare ville jag inte vända mig. Jag misstänkte, att jag då skulle få stämpeln "nervös konstitution" på mitt hemliga kort, och det vore ju inte roligt, helst som jag inte på villkor själv kunde gå med på en sådan beteckning. Ingen kunde vara normalare än jag, min s... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 8) av Elfred Berggren ... Tore tystnade. Hans min och röst, som under talet då och då lyst upp, när han berörde någon intressant detalj eller originell idé, hade så småningom medan berättelsen fortskred blivit allvarligare och allvarligare, som om han blivit mer och mer varse, att saken ej tilläte skämt, som om detta, som han börjat i en nästan lättsinnig sinnesstämning - Tore börjar gärna sina undersökningar på det sättet - fört fram mot allvarlig... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 1) av Lindbohm, Denis ...Prospektors bilder av den överensstämde med de fem männens bilder. Men de svor på att de besökt planet nr två, inte nr tre. När Prospektor Scorpio Två återkom hade den bilder från värld nr tre. Var i himmelens namn hade andra världen blivit av? Men mer hade hänt, som pekade i en helt fantastisk riktning. En av de fem astronauterna hade börjat få trassel med nerverna och behandlats psykiatriskt. Eftersom rymdutforskningen bara hade det bästa var psykiatrikern i toppklass. Han... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 5) av Lindbohm, Denis ... Någon gnällde och beklagade sig, skyllde jämrande ifrån sig och grät och snörvlade i självömkan, vaggade av och an och hade aldrig blivit rättvist bemött, alltid bedragen och sviken. Någon vällde ur sig oanständigheter och mumlade långa meningar, som bara var de vidrigaste perversationer. Någon skrattade skärande och vilt, obehärskade vrålflabb åt allt och alla. - Nej! sk... |
| Från: De älskade film (Kap 3) av Tidholm, Thomas G ...Ray och Berit tycker att filmen är bra. Alltså bra... som film. All film är bra, så länge det är film. Det vill säga man kan få se sånt som bara liknar film, bara låtsas, någon har försökt göra film men det har blivit nånting annat... franska B-filmer, eller såna med Björn Skifs... Vendetta, svårt att säga vad det är för fel, men det blir inte film. Ray tror att det är kemin som vägrar. Celluloiden vill inte koagulera för vad som helst, som han brukar säga... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 13) av Elfred Berggren ... Så egentligen säger jag inte så mycket om, att de gåvo sig i väg. - Jag har nästan misstänkt, att det kunde vara något i görningen, sade Andréen. Jag brukar gå ned till byn ibland och titta på, hur de har det, och jag har alltid blivit mycket väl mottagen, särskilt brukar barnen hålla sig i hälarna på mig. Men i går på eftermiddagen, när jag var där nere, var det som om jag luktat illa eller varit smittofarlig. Det var ingen, som vågade komma mig närmare än femtio steg, och... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 11) av Lindbohm, Denis ...Arvid Gunnarsson fått det ohyggliga budskapet någon annanstans skulle han brutit samman, kanske blivit sinnesrubbad möjligen begått självmord. Men nu befann han sig på Chaan, omgiven av chaanjels adderade psykiska energi. Hans emotioner var påverkade. Han kände sig lugn och märkligt likgiltig när han fick veta att han nu var den mest unika personen i mänsklighetens historia, för han var den siste. När dagarna sedan gick förbi som om ingenting hade hänt tyckte han ibland att han hade en viss... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 6) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Han kände uret i västfickan, halade tankspritt fram det, öppnade boetten, studsade: Fyra! viskade han och spärrade upp sina blinkande ögon. Minsann har hon inte blivit fyra. Och jag som skulle ha tänkt på gossen klockan tre. Nu har han haft Blidberg i gnosticismen. Undras hur det har gått? Han skakade bekymrad på huvudet, stoppade in uret. Ge mig en konjak, bad han. Sockerbagaren räckte honom med fjäskande... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 3) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Han hade kommit till Wadköping för att förtjäna sitt och gossens dagliga bröd. Han hade arbetat i sitt anletes svett, som skrivet står. Och han hade blivit rikligen välsignad. Försynen hade inte dömt honom. Men Wadköping hade dömt honom, kallat honom ockrare och på sistone ej ens aktat för rov att be gossen dra åt helvete! Herr Markurell, med ryggen stödd mot flaggstången, vars gulblåa fana var... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Sannolikt hade dessa diktband aldrig blivit uppskurna, om inte författaren klokt nog stökat undan den saken, samtidigt med små röda pullor i marginalen utmärkande ställen av sällsynt metrisk fulländning och mäktig inspiration. Inspirationen i "Höstsol" kan fru Markurell lugnt räkna si... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 5) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Det hade blivit bekant att syskonen Rüttenschöld förgäves sökt uppbringa de fatala sjuttio tusen och att tant Rüttenschöld lika förgäves sökt blidka herr Markurell. För resten var de hemskaste rykten redan i omlopp. Slagsmålet på skolgården hade underbart st... |
| Från: De älskade film (Kap 7) av Tidholm, Thomas G ...Jag själv är den som har gått längst i detta, de andra är bara till hälften medvetna om den obönhörliga mekaniken i allt filmskapande, att vi har blivit som Gudar men att vi ändå bara kan göra en enda sak, att klippa våra egna vingar." "Film är den alltigenom perversa konsekvensen av seendet, av att vi har ögon. Det mänskliga ögat innehåller visserligen blod, men mest av allt en sorts genoms... |
| Från: Kallocain (Tionde kapitlet) av Karin Boye ...som bestod av licenser, rekommendationer och legitimationer av olika slag. Jag har visst glömt berätta, att den anhållan om ny propaganda för Frivilliga offertjänsten, som jag satt ihop och lagt fram på de olika institutionerna i Kemistaden, hade blivit fulltecknad på ett par dagar och att jag tagit alla dessa underskrifter med mig för att personligen lämna fram dem på Propagandaministeriet. För säkerhets skull frågade jag Karrek om råd vart jag skulle vända mig, och han gav mig många goda a... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 5) av Elfred Berggren ... Vi passera över Gebel Aulia, som visar sig vara en kulle av otvetydigt vulkaniskt ursprung, med den därintill belägna dammbyggnaden, som blivit en så mäktig hävstång för dessa trakters läggande under kultur, el Dueim, som är residensstad för provinsen omkring Vita Nilen, och därpå kommer en sträcka full med minnen från mahdins, den falska profetens, tid, Aba Island, varifrån han börj... |
Fasta länkar:
Text- och bildhjälp?
Behöver du professionell hjälp med text och bild? Hör av dig! Vi skriver, fotograferar och filmar…
www.LisaOchDag.se
Behöver du professionell hjälp med text och bild? Hör av dig! Vi skriver, fotograferar och filmar…
www.LisaOchDag.se
Antikvariat, gratis e-böcker mm...
Blå Katt Förlag och Antikvariat delar ut gratis e-böcker, säljer begagnade böcker on line samt ger ut underliga texter i tryck...
www.blakatt.com
Blå Katt Förlag och Antikvariat delar ut gratis e-böcker, säljer begagnade böcker on line samt ger ut underliga texter i tryck...
www.blakatt.com
| KONTAKT | OM AWORDLIST | ORDLISTA | SITEMAP | LINKS: DAGSBILD.SE & ASTAND.COM |
|