Från: Robotarnas Gud (Kap 3) av Elfred Berggren ...
Nu när han ligger där i sin koj och pratar, en smula försagd, söker ord ibland, tvekar, som om han vore rädd att gå för långt, slår han en osynlig bro över till mig, som på några ögonblick för oss närmare varann än vad långa års gemensamt arbete kunnat göra. Förväntningens intensitet har rört upp hans inre, så att han känner ett behov att blotta sig.
- Gubben dog 1945, men han hade inte segl... |