Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 3) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Under sådana förhållanden hade det i sanning varit en blodig ironi, om hans son stupat på grund av bristande insikt i en föraktlig irrläras villomeningar.
Styrkt i sitt hopp om medhåll av Försynen gav herr Markurell order, att terrassen skulle fejas och prydas som till midsommarfest med friska lövruskor, blommor och en del pappersgrannlåt. Han begav sig därpå till ko... |