Från: Domens stjärnor (Kap 11) av Lindbohm, Denis ...
Men de utvecklades till att bli omänskligt lugna barn. De hade samma frid sina själar som alla chaanjel, sedan fick de se ut som små änglar med mänsklig skepnad bäst de ville. De skrek aldrig, grät inte, slogs heller aldrig. De var fyllda av den paradisiska frid, som Jordens folk drömt om men inte kunnat åstadkomma.
De lärde sig gå och tala före ett års ålder och utvecklades lika fort under den följande tiden. Samtliga visade stor tillgivenhet för Arvid och kallade honom sin... |