Från: Robotarnas Gud (Kap 13) av Elfred Berggren ...Jag brukar gå ned till byn ibland och titta på, hur de har det, och jag har alltid blivit mycket väl mottagen, särskilt brukar barnen hålla sig i hälarna på mig. Men i går på eftermiddagen, när jag var där nere, var det som om jag luktat illa eller varit smittofarlig. Det var ingen, som vågade komma mig närmare än femtio steg, och där jag gått fram, samlades de i flockar, stucko ihop huvudena och pratade i munnen ... |