| aWordlist.com i mobilen | |
|   |
mannen3 träffar i huvud-listan:
0 alternativ:
0 översättningar ligger på förslag:
Kolla synonymer för mannen på Ordord.se
Ett tips från mig (Dagge):
Har du släkt, vänner och kolleger du vill samarbeta med på ett enkelt sätt? Dropbox kan vara lösningen för dig!
Dropbox installerar en "magisk" mapp på din dator. Det du lägger i den mappen blir sedan automatiskt åtkomligt från andra datorer (och vissa telefoner) som du också har Dropbox installerat på - antingen via det lokala nätverket eller via Internet.
Jag har Dropbox installerat på min hemdator och min jobbdator. Det jag lägger i mappen på hemdatorn ligger också i mappen på jobbdatorn när jag sätter mig där. Och det jag lägger i mappen på jobbdatorn ligger i mappen på hemdatorn när jag kommer hem...
Smidigare än både mejl och USB-minnen!
Men Dropbox kan mer än så. Jag kan skapa en vidunderlig undermapp i den magiska Dropbox-mappen. Den kan jag sedan dela med vem eller vilka jag vill. De behöver inte ens ha Dropbox installerat på sin dator. De kan nå den delade mappen via webben... Men det blir självklart mycket smidigare om man har sin egen Dropbox på datorn. Alla som har Dropbox installerat och är med och delar en mapp har den mappen i sin Dropbox-mapp.
Alla som delar mappen kan lägga filer i den och jobba vidare med det delade materialet från sina datorer. Så om du lägger ett dokument eller en bild i mappen kommer detn att dyka upp i alla andra medarbetares mappar. Och sitter man inte vid sin egen dator kan man nå mappen och dokumenten via sitt Dropbox-konto på webben.
Vill du bara publicera eller leverera en enstaka fil kan du lägga den i en specialmapp som heter Public. Då får den en hemlig Internetadress som du skickar till den eller de som du vill ska ha dokumentet. Jag brukar packa flera bilder som ska levereras till kund i en zip-fil och skickar sedan länken till kunden. Smidigare än både mejl och FTP. Mejlen klarar ju ofta inte stora filer och FTP är det inte så många som begriper sig på men att klicka på en länk i ett mejl klarar nästan alla...
När det gäller bilder finns ytterligare en liten feature värd att nämna. I Dropboxmappen finns en mapp som heter Photos.
Skapa en undermapp i den och lägg lite bilder däri. Nu har du ett enkelt webbgalleri (med samma namn som undermappen). Mejla galleri-länken till vem eller vilka du vill.
Lätt som en plätt!
Att dela enstaka filer eller hela mappar med sig själv eller andra är inte svårare än att flytta eller kopiera en fil från en mapp till en annan. Lika enkelt är det att bygga upp ett bildgalleri på nätet. Skapa en undermapp och lägg bilder direkt i den eller i olika undermappar i undermappen... Och du kan enkelt ta bort eller lägga i fler bilder eller mappar med bilder efterhand... Du bara droppar dem i din mapp på datorn. Du slipper drittla med olika inlogg och olika webgränssnitt för att ladda upp bilder på diverse webbkonton.
Och har man inte så himla stora utrymmeskrav så klarar man sig gott med deras gratistjänst (2GB till att börja med - man kan få ett par GB till gratis om man skaffar fler användare och delar mappar med andra). Behöver man mer finns det att köpa…
Se filmen om hur Dropbox funkar och skaffa din egen Dropbox här!
Nedan visas bilder från DagsBild.se som kan sättas i samband med det ord (eller den söksträng) som du angett. Ordet (eller söksträngen) förekommer i beskrivningen av bilden (antingen som bildtext eller som ett nyckelord). Det betyder inte att bilden föreställer exakt det du söker men det kan ge en fingervisning om hur ordet används. Klicka på bilden för att se beskrivningen...
| 7 bilder från DagsBild.se matchar mannen | SORTERING: BildID Bildtitel Datering [-] |
| |||||||||||
| |||||||||||
| |||||||||||
| |||||||||||
![[Klicka för större bild.]
Mannen och kvinnorna bakom författarsuccen Camilla Läckberg.
fr v Karin Linge Nordh, Iren Westin Ahlgren, Camilla Läckberg, Bengt Nordin och Sara Lindegren.
---
Nyckelord:
deckarförfattare, författare, gruppbild
---
Kategorier:
[BILDTYP - motiv - människor][BILDTYP - porträtt - gruppbild][BILDTYP - vy - halvbild][PLATS - Stockholm][TEKNIK - 10Mpix D200][TEKNIK - digital][TEKNIK - färg][TEMAN - Bokbranschen][www-urval - Personer -- redaktionell anv.]
---
Fotograf: Dag Andersson/DagsBild.se - 2006
BildID: 060904A080](../../bilder/125pix/060904A080.jpg)
![[Klicka för större bild.]
Mannen vid trappan.
Vi var på väg ut på sommarsemester i Österrike.
---
Nyckelord:
trappa, mörk, dunkel, man, ung, hatt
---
Kategorier:
[BILDTYP - motiv - landskap][BILDTYP - motiv - människor][BILDTYP - vy - översiktsbild][PLATS - Tyskland][TEKNIK - 35mm film][TEKNIK - analog][TEKNIK - svart-vit][TEMAN - Min ungdoms bilder][TEMAN - Österike 1990]
---
Fotograf: Dag Andersson/DagsBild.se - 1990
BildID: 1A102-08xx](../../bilder/125pix/1A102-08xx.jpg)
![[Klicka för större bild.]
Mannen vid Hotel D](../../bilder/125pix/1A095-11.jpg)
![[Klicka för större bild.]
Mannen och Sacre-Cour.
Utsikt över paris takåsar från Centre Pompidou. Sacre-Cour vid horisonten.
---
Nyckelord:
balkong, himmel, horisont, man, moln, takåsar, tittar, utsikt, vy
---
Kategorier:
[BILDTYP - motiv - landskap][BILDTYP - motiv - människor][BILDTYP - vy - översiktsbild][PLATS - Paris][TEKNIK - 35mm film][TEKNIK - analog][TEKNIK - svart-vit][TEMAN - Min ungdoms bilder][TEMAN - Paris 1988]
---
Fotograf: Dag Andersson/DagsBild.se - 1988
BildID: 1A092-07](../../bilder/125pix/1A092-07.jpg)
![[Klicka för större bild.]
Mannen på bänken.
Trottoar vid Champs Elyse - tror jag...
---
Nyckelord:
begrundar, bänk, dam, dricka, dricker, gångväg, herre, kiosk, kvinna, lummig, läser, man, paus, spanar, sugrör, tidning, tittar, trottoar, tänker
---
Kategorier:
[BILDTYP - motiv - landskap][BILDTYP - motiv - människor][BILDTYP - vy - översiktsbild][PLATS - Paris][TEKNIK - 35mm film][TEKNIK - analog][TEKNIK - svart-vit][TEMAN - Min ungdoms bilder][TEMAN - Paris 1988]
---
Fotograf: Dag Andersson/DagsBild.se - 1988
BildID: 1A089-19](../../bilder/125pix/1A089-19.jpg)
![[Klicka för större bild.]
Tomtenissar tar fikapaus.
Barnjulfest anordnad av personalföreningen på OKG. Det var mitt andra reportage som publiserades i personaltidningen. Vackert blev det inte - blixt i en mörk källarlokal var inget jag direkt behärskade på den tiden. Men några bilder blev det som fortfarande känner är OK. Musiker tar paus i arbetet. De tu farbröderna stod för musikunderhållningen och ackompanjemang av dans kring granen. Folke Ljung heter mannen till vänster. Den andre herren kommer jag inte ihåg namnet på - tyvärr...
---
Nyckelord:
fika, kaffepaus, nissar, paus, tomtemössor, tomtenissar, män, musiker, musikanter, rast, kafferast, julfest, julfirande
---
Kategorier:
[BILDTYP - a - reportage][BILDTYP - motiv - interiör][BILDTYP - motiv - människor][BILDTYP - porträtt - gruppbild][BILDTYP - vy - helbild][PLATS - Oskarshamn][TEKNIK - 35mm film][TEKNIK - analog][TEKNIK - svart-vit][TEMAN - Barnjulfest 1987][TEMAN - Min ungdoms bilder]
---
Fotograf: Dag Andersson/DagsBild.se - 1987
BildID: 1A057-24](../../bilder/125pix/1A057-24.jpg)
![[Klicka för större bild.]
På väg in eller ut...
Nej det är faktiskt en stolpe som står i vägen. Men visst ser det nästan ut som om mannen öppnar eller stänger en dörr. Pressbyråkiosken vid gamla busstationen i Kalmar.
---
Nyckelord:
pressbyråkiosk, man, rutig, keps, varor, kiosk
---
Kategorier:
[BILDTYP - motiv - människor][BILDTYP - vy - halvbild][PLATS - Kalmar][TEKNIK - 35mm film][TEKNIK - analog][TEKNIK - svart-vit][TEMAN - Min ungdoms bilder]
---
Fotograf: Dag Andersson/DagsBild.se - 1981
BildID: 1A018-26](../../bilder/125pix/1A018-26.jpg)
"mannen" - 32 exempel från den litterära världen.
| Från: Kallocain (Fjärde kapitlet) av Karin Boye ...offertjänsten var visserligen hedervärdare än de flesta och borde anses som sin egen belöning, om man ville vara mycket sträng, men arvodet var i alla fall beräknat i underkant med hänsyn till de många extra skadeersättningar som hörde till yrket. Mannen sträckte på sig och bad om ursäkt på sin avdelnings vägnar. De hade verkligen inte haft någon annan att skicka. Just nu arbetades det särskilt febrilt på krigsgaslaboratoriet, och Frivilliga offertjänsten var i elden dag ut och dag in till si... |
| Från: Kallocain (Andra kapitlet) av Karin Boye ...Det är inte omöjligt att hon hade sett mig och läst sympati i mitt ansikte. Vad som däremot säkert inte var slump, var att den lille livlige och fule mannen, som förut givit akt på henne, också kom fram och slog sig ner strax bredvid. Av hans uppförande att döma hade han föresatt sig att tvinga fram just det som kvinnan ville dölja. Allt han yttrade var oskyldigt nog i och för sig, men snuddade ... |
| Från: Kallocain (Artonde kapitlet) av Karin Boye ...Denna dom avkunnar jag i enighet om inte med de flesta så likväl med de bästa av de råd jag erhållit från därtill utsedda sakkunniga. Edo Rissen är dömd till döden. En högtidlig tystnad mötte den avkunnade domen. Den unge mannen, min medangivare, satt stel på sin plats, vit som ett lakan. Rissen, fortfarande med munkavle, fördes ut. Då dörren stängdes efter honom stod jag alldeles intill. Utan att veta det hade jag följt honom steg för steg så långt jag kunde komma. ... |
| Från: Kallocain (Nionde kapitlet) av Karin Boye ...Jag bortser då från den där mannen, som hade underlåtit att anmäla sin hustru för statsförräderi, för ni vet, min chef, att vi kom överens om att låta nåd gå före rätt, eftersom det gällde rekryteringen av Frivilliga offertjänsten. - Vad de där människorna beträffar, skulle ja... |
| Från: Kallocain (Fjärde kapitlet) av Karin Boye ...För Rissen kunde man inte ha högaktning, han var för olik andra, han var för löjlig. Det var inte så lätt att uttrycka vad det var som fattades hos mannen, men om man använde ordet marschtakt, så gav det en viss föreställning om saken. Den bestämda hållning, det klara och avmätta sätt att tala, som var det enda naturliga och värdiga för en vuxen medsoldat, låg inte för Rissen. Rätt som det var ... |
| Från: Kallocain (Tolfte kapitlet) av Karin Boye ...Den blev plötsligt levande för mig igen, och det slog mig som något nästan orättvist, lömskt och demoniskt, detta att en inre smitta alltså kan fortplanta sig inte bara i första hand, utan också i andra - från den främmande mannen, som jag inte hört sjunga, och till mig, som ett eko över Rissens röst. - Kan ni ge mig något begrepp om hans sånger? frågade jag ostadigt. Kan ni upprepa dem? Men han skakade på huvudet. - Det var för främmande. Det bedövade mig bara. Ja... |
| Från: Kallocain (Andra kapitlet) av Karin Boye ...en dag som denna! Till på köpet inför en av mödrarna! Här är väl om någonsin glädje på sin plats, inte bekymmer och suckar! Just då skulle talen börja igen, och i min hjärna föddes det olycksaliga beslutet att rikta ett hugg till mot den lille mannen. Min tjänsteplikt för kvällen var nämligen inte riktigt slut än, jag var en av de officiella talarna. så kom det sig, att mitt tal, ganska omsorgsfullt förberett som det var, med åtbörder och allt, fick en ödesdiger improviserad avslutning: ... |
| Från: Kallocain (Fjortonde kapitlet) av Karin Boye ...Två människor ensamma, natt efter natt, år efter år, och kanske de hatar varandra, och om hustrun vaknar, vad kan hon inte då tillfoga mannen... Om Linda nu hade haft kallocain... Tanken tog mig som en våg lyfter en barkbit. Jag hade inget val mer, jag måste handla som jag gjorde, i rent självförsvar, för att rädda livet. På något sätt måste det gå. Under någon förevändning kunde ... |
| Från: Kallocain (Åttonde kapitlet) av Karin Boye ...Jag fick den föreställningen, att han satt där, alldeles utan kamp eller skam, och önskade att planet helt och hållet skulle varit av glas... En mycket träffande föreställning, tänkte jag, sådan var den mannen. Om jag kunde använda kallocain för mitt privatnöje - - Jag hade slumrat till, då jag kände en lätt stöt på armbågen. Där stod konduktören och serverade mig kvällsmat - också det var det sörjt för. Jag såg på mitt armbandsur: vi hade redan f... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 11) av Lindbohm, Denis ...Och det är onekligen en brist att ha bara ett kön. Arvid var den siste jordvarelsen av originalmodell - och den siste mannen. Det fanns inte män och kvinnor inom det nya människosläktet. De var alla hermafroditer... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 3) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Som ni själv ser! Min syster önskar tala med er. Jag hoppas att ni ska komma överens. Jag skulle också vilja tala med er, men jag är upptagen av skolan. Som ni vet! För resten kan jag hälsa från er son. Det tycks gå bra för den unge mannen. Vilket gläder mig. Ja, herr Markurell, jag kan säga att det gläder oss alla. Som så att säga sett honom växa upp. Var snäll och hjälp min syster. Herr Markurell störtade fram och räckte den gamla damen handen. Landshövdingen sa: Som du ser... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 8) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Han var mannen som kunde lösa och binda, krossa och upprätta, öppna och stänga porten till välmågans trygga, borgerliga, wadköpingska paradis. I hans mäktiga händer vilade Carl-Magnus, Förenade Metalls och hundratals familjers öde. Och den mannens enfödde ... |
| Från: Kallocain (Sjätte kapitlet) av Karin Boye ...år och sen gå åstad och skiljas för det här! Nog är det orättvist, först komma och lura en med ett experiment och sen bli arg för man drar konsekvenserna! - Kunde du sätta mig i fängelse, så kan du väl vara av med mig om jag går fri också, svarade mannen buttert. - Det är väl inte detsamma! invände hon. Hade du varit den du försökte inbilla mig, så bevare mig väl för att ha dig i huset! Men när du inte är det, när du faktiskt är den jag har känt i tjugu år, då är det väl klart att jag vill h... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 7) av Lindbohm, Denis ...Polynesien hade höjts från rena vildestadiet till den förkromade drömmens paradis, från den otuktade vildmarkens virrvarr till välordningen på en planerad kyrkogård. Men rymdens polynesier vägrade släppa in den vite mannen och då han höll upp sina värdefulla glaspärlor, fickknivar, speglar och fabriksvävda tyger fattade tydligen infödingen inte vad det gällde, utan sa bara att han var ointresserad. Han höll mera på sin magi än på superteknologin. Det förargliga... |
| Från: Kallocain (Andra kapitlet) av Karin Boye ...Av kvinnans hövliga och bagatelliserande svar förstod jag att de nyss blivit bekanta, kanske först i kväll. Och småningom anade jag hur det hängde ihop: mannen hade ingen som helst personlig orsak till vad han gjorde, hela hans obarmhärtighet förestavades av den renaste omsorg om Statens bästa. Han hade inget annat mål i sikte än att avslöja kvinnan, som gick omkring och bar på privatsentimentala oc... |
| Från: Kallocain (Nittonde kapitlet) av Karin Boye ...Jag hörde inte dit. Jag var med om att skapa en ny värld. Jag ville gå hem, till Linda. Och om hon inte hade kommit, om jag inte träffade henne? Så ville jag fortsätta, gå till den unge mannen som också hade angivit Rissen, gå till Rissens hustru... Var den unge mannen bodde visste jag inte, men adressen till Rissens våning hade jag; den låg i laboratoriedistriktet, där jag hade licens och kunde komma och gå som jag ville. Han hade... |
| Från: Kallocain (Artonde kapitlet) av Karin Boye ...I morse på väg till arbetet lade jag min angivelse i brevlådan; när jag kom fram var han redan häktad! Men alla här som har hört honom - - alla här som har hört honom - - måste inse - - Jag hade stigit ner från podiet, gått fram till den unge mannen och lagt handen över hans mun. - Lugna er, viskade jag, ni vinner ingenting, ni gör er själv olycklig och räddar ingen. Andra har också angivit honom. Högt sade jag: - Sådana störande uppträden av personer som har råkat ur jämvikten får ab... |
| Från: Kallocain (Femte kapitlet) av Karin Boye ...Men jag förstod att det var det jag hade... - Och ni visste att det var statsförräderi? Och att det var delaktighet i statsförräderi att ni inte anmälde honom? - Ja ja. Men det andra var viktigare... - Vet ni något om mannen som ville ha kartskisserna? - Jag frågade ju, men han visste inte mycket själv. Han satt bredvid honom i metron och sa att han skulle dyka upp igen, men ville inte säga var och när, bara att han skulle betala då, när han fick skisserna. Inna... |
| Från: De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter (Linköpings domkyrka) av Karin Boye ...Förgånget är ingenting. Den ande, som lyfte sten på sten lik en tempelstammarnas drivande sav, har skjutit en gren på nytt. Från bilderna går ett ljungande sken av obönhörliga offerkrav, som fäderna hört och lytt. Den mannen där med den smala munnen satt aldrig lycklig vid aftonbrunnen, då hjordarna böljade trötta hem och en sorgelösande skymning brann. Han är elden. Branden bådar han, gud lika mycket som ung man. Allt som är hemligt genomskådar han ... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 2) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Vi har gjort en hel del affärer tillsammans och jag hoppas att det borgar för hans hederlighet. Däremot vill jag inte förneka att han i detta fall gått mycket hänsynslöst till väga. Men det är en annan sak. Mannen är i sin fulla rätt. Att sätta en de Lorche i konkurs? frågade tant Rüttenschöld i en ton, vars dova klang tycktes kräva det gamla päronträets medverkan. Får vi be om beloppet? inföll Carl-Henrik, dold bakom gardinen. Häradshövdingen, som i... |
| Från: Kallocain (Fjärde kapitlet) av Karin Boye ...Ett annat, som jag iakttagit för mig själv men inte velat diskutera för att slippa anses som pessimist och kverulant, var att maten genomgående hade försämrats under de sista månaderna. Så satte jag mannen i en bekväm stol, som extra flyttats in för mina experiment, vek upp hans ärm, tvättade armbågsvecket och stack in den lilla sprutan, fylld med sin blekgröna vätska. I samma stund n:r 135 kände sticket av sprutan spändes hans ansikte, så att ... |
| Från: Kallocain (Fjärde kapitlet) av Karin Boye ...Men det är inte frivilligt: Ingen annan får lov att hejda det för en. Man bara gör det. När man dör, får man bära sig åt hur som helst, utan att någon kan hejda en. Jag stod och vred på en glasstav. - Mannen måste vara pervers på något sätt, sade jag lågt till Rissen. Så reagerar inte en sund medsoldat. Rissen svarade inte. - Kan ni verkligen vara nog oförsynt att skjuta ansvaret..., började jag ett litet häftigt tal till försökspersonen. Jag m... |
| Från: Kallocain (Elfte kapitlet) av Karin Boye ...Däremot bör han räddas från djup inre vanära. Mot hjälten sätter man nämligen upp skurken, asocial och med själviska bevekelsegrunder, mannen som faller för frestelsen och drar sig undan smärtan och döden. Rått ful eller osympatiskt tvålfager till utseendet, slapp och odisciplinerad, feg och lösaktig bör han hela tiden gå som en varnande parallell genom handlingen, dock aldrig mer ... |
| Från: Kallocain (Sjunde kapitlet) av Karin Boye ...Rissen gjorde också en jakande åtbörd. Så gav jag alltså mannen en spruta till. - Nå vidare: namnen på dem ni känner? Fullständigt glatt och oskyldigt, utan ringaste tvekan, räknade han upp fem namn. Det var allt, påstod han. Fler kände han inte. Karrek tecknade åt Rissen att skriva upp dem noga, vilket... |
| Från: Kallocain (Sjunde kapitlet) av Karin Boye ... Då han försvunnit ut genom dörren, studsade polischefen upp i hela sin elastiska längd, andades djupt, liksom vädrande, och sade: - Här blir arbete. Mannen visste ingenting, så mycket är säkert. Kumpanerna kommer att veta mer. Vi kan leta oss fram från namn till namn ända in i de innersta kretsarna. Kanske en regelrätt storsammansvärjning, vem vet? Han slöt ögonen, och en min av tillfredsställe... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 7) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Ingen uthungrad ko i världen skulle ha sänkt sin mule till denna stinkande obetydlighet. Jag frågade mannen om han verkligen byggt drivhuset enkom och endast för denna plantas skull. Och han svarade: Min bäste herre, jag har inte blott byggt drivhuset för dess skull, jag har anlagt hela denna trädgård för att slutligen bli i stånd att odla denna st... |
| Från: Kallocain (Tolfte kapitlet) av Karin Boye ...Sådant är mitt intresse för dårsekten, alldeles som mitt intresse för Rissen. Även om jag var tvungen att lyda order, skulle jag inte helt och hållet släppa fallet ur sikte, lovade jag mig. - Är det tillåtet att fråga, om den där sjuke mannen blev rannsakad i dag? sade jag dagen därpå vid middagen. - Ja, han undersöktes i dag, svarade Rissen kort. - Och vad kom fram? Något brottsligt? - Han dömdes till straffarbete. - För vad? - Man ansåg honom statsfientlig. Det var omöjlig... |
| Från: Kallocain (Tolfte kapitlet) av Karin Boye ...åtagit sig att avslöja mig, tänkte jag, och finna belägg på sin gamla sats: "Ingen medsoldat över fyrti har gott samvete." Var det inte det han hela tiden hade önskat? Var det inte han, som egentligen fört mig därhän med sina lömska antydningar? Mannen var en fara för mig och för alla. Hemskast av allt var det att undra över hur långt han fört Linda med sig i fördärvet, och om de stod i förbund mot mig, de båda. Allt detta låg under ytan och grodde. Till det yttre fick jag alldeles för myc... |
| Från: Kallocain (Tredje kapitlet) av Karin Boye ...en ännu bättre. Innan jag somnade, måste jag småskratta för mig själv åt en komisk och tillfredsställande fantasi, en sådan där nyckfull bild, som brukar dyka upp i medvetandet strax innan man somnar: jag såg, hur också den lille fule och livlige mannen från festen stod med en varning i handen och kallsvettades - den store rödhårige hade anmält honom för hans försök att störa glädjen och svartmåla Statens åtgärder. Det var då värre egentligen..... |
| Från: Kallocain (Åttonde kapitlet) av Karin Boye ...Han såg knappast på oss. Hans röst var låg, som om han knappt orkade tala, och ändå fanns där inte en ton, som inte var helt och hållet order. Den mannen var inte van att lyssna på någon annan, om det inte gällde svar på direkta frågor. - Medsoldater Edo Rissen och Leo Kall, sade han, ni är kallade till annan ort. Det arbete ni håller på med lägger ni ner. Inom en timme väntar er en polisvakt... |
| Från: Kallocain (Åttonde kapitlet) av Karin Boye ...Sannerligen raskt marscherat! Knappt mer än ett dygn hade gått, sedan han gav sig av, och redan hade han utverkat vad han ville. Mannen var en makt, och inte bara i Kemistaden n:r 4, efter vad det tycktes. Då vi steg upp ur metron, visade det sig att vårt mål var en hangar. En rysning av jublande äventyrslust gick genom alla mina lemmar. Hur långt skulle vi egentligen? Till ... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 5) av Lindbohm, Denis ...Han ansåg det vara totalt meningslöst. För honom var det stort nog att han själv fick vistas bland folket. Att han var på platsen för att skaffa information hade han inte glömt. Men han hade en annan tolkning av ordet "information" an mannen ombord på skeppen. Dessutom tog han med godan ro det faktum att dygnen bara flög förbi: han hade gott om tid. Det hade chaanjel också. Men för männen i stålcellerna ute i rymdens djup var tidens gång en plåga i sin långsamhet. De ville se res... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 11) av Lindbohm, Denis ...Jordborna hade gjort det med mikromanipulatorer. Chaanjel kunde göra det rent psioniskt. Faktiskt: Teleportera cellkärnor, byta ut dem via extra dimensioner. Han gick med på det. Hur det än är: Det är inte lätt för mannen att vara allena - som det stod i artonde versen av andra kapitlet i den allra första avdelningen av en bok, som nu bara existerade som strålande ljus i en nybildad stjärnas korona. De tog celler ur hans kropp och det kändes inte alls. En av... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...En omständighet faller dock genast i ögonen. Alla dessa förhållanden - om vi så få kalla dem - var kortvariga, och alla kunna i anseende till tiden uppdelas i tre perioder. Under den första perioden övergick den unge mannen mycket hastigt från ett mer eller mindre korrekt närmande till full stormlöpning. Eller för att begagna Carl-Henrik Brenners uttryck om saken: han föll i trav. Under den andra perioden blev den blyge eller oblyge unge mannen ett rytande lejon... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 5) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Han blev verkligen imponerad. Jag vill inte förneka, att jag var en smula teatralisk. Hundra års flitigt deltagande i ”Jesu Krubbas” tablåer måtte ha inympat någonting sentimentalt och patetiskt i blodet. Den gode mannen hade tårar i ögonen. Första gången. Andra gången svor han. När han får veta sanningen, kommer han att svära ännu mer. Sanningen? frågade fru de Lorche. Ja. Varför jag varken vill eller kan sälja Stortofta. Stortofta såldes nämligen i decemb... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 5) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Men han vände sig bort och gjorde en vid lov. Slutligen sa han: Du har naturligtvis aldrig trott att jag helt lugnt skulle avvakta en visit av stadsfiskal Ekblom? Mannen är mig osympatisk. Rättvisan kommer att ha sin gång, nu som alltid, men jag ber att få göra den sorti som bäst passar mig. Jag tror till och med att gubben där skulle förstå mina känslor. Låt oss för resten inte göra mycket väsen av det. Jag ... |
| Från: Kallocain (Tionde kapitlet) av Karin Boye ...En propaganda av den art ni vill ha är redan i full gång med att förberedas. - Ingenting kan glädja mig mer, sade jag en smula besviken över att inte själv få ta del i den förtjänstfulla aktionen. - Ni har alltså ingenting här att skaffa, sade mannen och böjde sig ner över sina sifferkolumner. - Men vore det inte möjligt att jag fick vara med på ett hörn? ropade jag, gripen av ett övermod som febern måtte ha framkallat. Då jag bevisligen är så intresserad av saken, varför skulle jag inte... |
Fasta länkar:
Text- och bildhjälp?
Behöver du professionell hjälp med text och bild? Hör av dig! Vi skriver, fotograferar och filmar…
www.LisaOchDag.se
Behöver du professionell hjälp med text och bild? Hör av dig! Vi skriver, fotograferar och filmar…
www.LisaOchDag.se
Antikvariat, gratis e-böcker mm...
Blå Katt Förlag och Antikvariat delar ut gratis e-böcker, säljer begagnade böcker on line samt ger ut underliga texter i tryck...
www.blakatt.com
Blå Katt Förlag och Antikvariat delar ut gratis e-böcker, säljer begagnade böcker on line samt ger ut underliga texter i tryck...
www.blakatt.com
| KONTAKT | OM AWORDLIST | ORDLISTA | SITEMAP | LINKS: DAGSBILD.SE & ASTAND.COM |
|