Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 5) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Men jag ber dig, allra käraste, att stanna hos mig en liten stund. Jag känner mig så yr. Det är det myckna folket som går förbi...
Fröken Linder föreslog, att de skulle gå in i sängkammaren; men hon skakade på huvudet.
Nej, nej. Jag är ju van att sitta här till klockan två.
Och där satt hon, till synes bunden av sin vana och sin kära skvallersp... |