Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 8) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Och det kan så vara. Men hur oturen och studenterna kunde driva honom på andra sidan slottet och fösa honom ända bort till Norra kyrkogården, det är oss obegripligt. Vi kunna endast dra den slutsatsen, att herr Markurell måste ha varit mycket förvirrad, ja, alldeles omtöcknad. Dessutom är det ju möjligt att herr Markurell hade ett ovanligt dåligt lokalsinne. Oss är det obekant.
I alla händelser kom... |