| aWordlist.com i mobilen | |
|   |
övrigt2 träffar i huvud-listan:
0 alternativ:
0 översättningar ligger på förslag:
Kolla synonymer för övrigt på Ordord.se
Ett tips från mig (Dagge):
Har du släkt, vänner och kolleger du vill samarbeta med på ett enkelt sätt? Dropbox kan vara lösningen för dig!
Dropbox installerar en "magisk" mapp på din dator. Det du lägger i den mappen blir sedan automatiskt åtkomligt från andra datorer (och vissa telefoner) som du också har Dropbox installerat på - antingen via det lokala nätverket eller via Internet.
Jag har Dropbox installerat på min hemdator och min jobbdator. Det jag lägger i mappen på hemdatorn ligger också i mappen på jobbdatorn när jag sätter mig där. Och det jag lägger i mappen på jobbdatorn ligger i mappen på hemdatorn när jag kommer hem...
Smidigare än både mejl och USB-minnen!
Men Dropbox kan mer än så. Jag kan skapa en vidunderlig undermapp i den magiska Dropbox-mappen. Den kan jag sedan dela med vem eller vilka jag vill. De behöver inte ens ha Dropbox installerat på sin dator. De kan nå den delade mappen via webben... Men det blir självklart mycket smidigare om man har sin egen Dropbox på datorn. Alla som har Dropbox installerat och är med och delar en mapp har den mappen i sin Dropbox-mapp.
Alla som delar mappen kan lägga filer i den och jobba vidare med det delade materialet från sina datorer. Så om du lägger ett dokument eller en bild i mappen kommer detn att dyka upp i alla andra medarbetares mappar. Och sitter man inte vid sin egen dator kan man nå mappen och dokumenten via sitt Dropbox-konto på webben.
Vill du bara publicera eller leverera en enstaka fil kan du lägga den i en specialmapp som heter Public. Då får den en hemlig Internetadress som du skickar till den eller de som du vill ska ha dokumentet. Jag brukar packa flera bilder som ska levereras till kund i en zip-fil och skickar sedan länken till kunden. Smidigare än både mejl och FTP. Mejlen klarar ju ofta inte stora filer och FTP är det inte så många som begriper sig på men att klicka på en länk i ett mejl klarar nästan alla...
När det gäller bilder finns ytterligare en liten feature värd att nämna. I Dropboxmappen finns en mapp som heter Photos.
Skapa en undermapp i den och lägg lite bilder däri. Nu har du ett enkelt webbgalleri (med samma namn som undermappen). Mejla galleri-länken till vem eller vilka du vill.
Lätt som en plätt!
Att dela enstaka filer eller hela mappar med sig själv eller andra är inte svårare än att flytta eller kopiera en fil från en mapp till en annan. Lika enkelt är det att bygga upp ett bildgalleri på nätet. Skapa en undermapp och lägg bilder direkt i den eller i olika undermappar i undermappen... Och du kan enkelt ta bort eller lägga i fler bilder eller mappar med bilder efterhand... Du bara droppar dem i din mapp på datorn. Du slipper drittla med olika inlogg och olika webgränssnitt för att ladda upp bilder på diverse webbkonton.
Och har man inte så himla stora utrymmeskrav så klarar man sig gott med deras gratistjänst (2GB till att börja med - man kan få ett par GB till gratis om man skaffar fler användare och delar mappar med andra). Behöver man mer finns det att köpa…
Se filmen om hur Dropbox funkar och skaffa din egen Dropbox här!
"övrigt" - 23 exempel från den litterära världen.
| Från: Robotarnas Gud (Kap 14) av Elfred Berggren ...Robotarna skulle kanske sprattla lite mer eller lite mindre, eller kanske sluta upp helt och hållet. Men för övrigt? Om jag kunde se någon avsevärd skillnad på deras uppträdande, måste jag naturligtvis berätta orsaken för Tore, för att inte fördärva hans undersökningsserie. Men chansen var faktiskt för, att han aldrig skulle behöva få veta det. Hela saken ... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 14) av Elfred Berggren ...Robotarna skulle kanske sprattla lite mer eller lite mindre, eller kanske sluta upp helt och hållet. Men för övrigt? Om jag kunde se någon avsevärd skillnad på deras uppträdande, måste jag naturligtvis berätta orsaken för Tore, för att inte fördärva hans undersökningsserie. Men chansen var faktiskt för, att han aldrig skulle behöva få veta det. Hela saken ... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 12) av Elfred Berggren ... Andréen känner jag knappt igen. Vi ha i många år arbetat tillsammans på mitt privata laboratorium, han har varit min personliga assistent, en idealisk assistent för övrigt. Han har den mentalitet, som predestinerar honom till medhjälpare. Han är skicklig laborator och preparator, oerhört noggrann i arbetet och mycket kunnig. Men han kan inte arbeta självständigt på eget ansvar utan måste känna en chef över sig ... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 12) av Elfred Berggren ... Andréen känner jag knappt igen. Vi ha i många år arbetat tillsammans på mitt privata laboratorium, han har varit min personliga assistent, en idealisk assistent för övrigt. Han har den mentalitet, som predestinerar honom till medhjälpare. Han är skicklig laborator och preparator, oerhört noggrann i arbetet och mycket kunnig. Men han kan inte arbeta självständigt på eget ansvar utan måste känna en chef över sig ... |
| Från: Kallocain (Elfte kapitlet) av Karin Boye ...Det var nämligen meningslöst att ta emot rubb och stubb av de anmälda. Många var sådana begåvningar, att Staten hade mer nytta av deras hjärna än av deras vävnader och beståndsdelar i övrigt. Därav följde dock även, att minimiåldern inte fick sänkas alltför lågt. Före femton - sexton år var det ofta vanskligt att döma om deras allmänna och speciella användbarhet. En ytterligtgående talare gjorde invändningar mot detta sista och ... |
| Från: Kallocain (Elfte kapitlet) av Karin Boye ...Det var nämligen meningslöst att ta emot rubb och stubb av de anmälda. Många var sådana begåvningar, att Staten hade mer nytta av deras hjärna än av deras vävnader och beståndsdelar i övrigt. Därav följde dock även, att minimiåldern inte fick sänkas alltför lågt. Före femton - sexton år var det ofta vanskligt att döma om deras allmänna och speciella användbarhet. En ytterligtgående talare gjorde invändningar mot detta sista och ... |
| Från: Kallocain (Sjunde kapitlet) av Karin Boye ...I stället för att använda Frivilliga offertjänsten nystar ni tum för tum upp den härvan av namn han gav er en ända av, skriver noga upp allt som kommer fram och väntar för övrigt. Vad säger ni om det? Rissen betänkte sig. - I laboratoriets ordningsföreskrifter står ingenting om ett sådant fall. Polischefen skrattade ett obeskrivligt försmädligt skratt i falsett. - Vi får inte vara byråkratiska, sade han. Om det nu... |
| Från: Kallocain (Sjunde kapitlet) av Karin Boye ...I stället för att använda Frivilliga offertjänsten nystar ni tum för tum upp den härvan av namn han gav er en ända av, skriver noga upp allt som kommer fram och väntar för övrigt. Vad säger ni om det? Rissen betänkte sig. - I laboratoriets ordningsföreskrifter står ingenting om ett sådant fall. Polischefen skrattade ett obeskrivligt försmädligt skratt i falsett. - Vi får inte vara byråkratiska, sade han. Om det nu... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 3) av Lindbohm, Denis ...Och han kommer att kunna äta vår föda utan risk. Vad han behöver är en kommunikator och kanske en reläsatellit här ovanför. Ingenting annat. Det blev tyst en god stund, innan en av männen, som för övrigt var mikrobiolog, tog till orda: - Menar ni att ni anpassat Gunnarssons kropp så att den tål er miljö? Hur, i så fall? - Ett svar skulle bli omständligt, svarade Gadvalin. Låt det vara nog med min försäkran att det är så. Vi har inget intr... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 3) av Lindbohm, Denis ...Och han kommer att kunna äta vår föda utan risk. Vad han behöver är en kommunikator och kanske en reläsatellit här ovanför. Ingenting annat. Det blev tyst en god stund, innan en av männen, som för övrigt var mikrobiolog, tog till orda: - Menar ni att ni anpassat Gunnarssons kropp så att den tål er miljö? Hur, i så fall? - Ett svar skulle bli omständligt, svarade Gadvalin. Låt det vara nog med min försäkran att det är så. Vi har inget intr... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 7) av Elfred Berggren ...Så när som på oss två var ingen där, men det susade svagt av omröraren i en kraftigt tilltagen termostat, och då och då smällde det till, när regleringsmekanismen till ett elektriskt värmeskåp utlöste. Rummet hade för övrigt denna air av slarvig hemtrevnad, som gamla inrökta laboratorier så lätt få: ett provrörsställ med smutsiga, halvfulla provrör, stod på bordet intill min armbåge, några av dessa runda, trebenta stolar, på vilka alla världens experimentellt inr... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 7) av Elfred Berggren ...Så när som på oss två var ingen där, men det susade svagt av omröraren i en kraftigt tilltagen termostat, och då och då smällde det till, när regleringsmekanismen till ett elektriskt värmeskåp utlöste. Rummet hade för övrigt denna air av slarvig hemtrevnad, som gamla inrökta laboratorier så lätt få: ett provrörsställ med smutsiga, halvfulla provrör, stod på bordet intill min armbåge, några av dessa runda, trebenta stolar, på vilka alla världens experimentellt inr... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 8) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...För konkursen tar jag i alla fall tillbaka i morgon. Det var det. Jag ska tala med häradshövdingen själv om affärerna. En annan dag. Då det är bättre med tid. Han stängde sin portfölj, satte mössan på huvudet men gjorde för övrigt ingen min av att vilja gå. Tvärtom ställde han ifrån sig käppen och gick bort till salongsdörren. På torget sjöng studenterna. Herr Markurell sa: Grevinnan är det finaste fruntimmer, jag känner. Inte för att hon är grevinna och allt det dä... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 8) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...För konkursen tar jag i alla fall tillbaka i morgon. Det var det. Jag ska tala med häradshövdingen själv om affärerna. En annan dag. Då det är bättre med tid. Han stängde sin portfölj, satte mössan på huvudet men gjorde för övrigt ingen min av att vilja gå. Tvärtom ställde han ifrån sig käppen och gick bort till salongsdörren. På torget sjöng studenterna. Herr Markurell sa: Grevinnan är det finaste fruntimmer, jag känner. Inte för att hon är grevinna och allt det dä... |
| Från: Kallocain (Första kapitlet) av Karin Boye ...Jag kan alltså kosta på mig detta enda nöje, även om det skulle bli det sista jag fick tillfälle till. Vid den tid då min berättelse börjar närmade jag mig de fyrti. Om jag för övrigt bör presentera mig, kan jag kanske tala om under vilken bild jag tänkte mig livet. Det finns få saker som säger mer om en människa än hennes bild av livet: om hon ser det som en väg, ett fältslag, ett växande träd eller ett rullande hav. För ... |
| Från: Kallocain (Första kapitlet) av Karin Boye ...Jag kan alltså kosta på mig detta enda nöje, även om det skulle bli det sista jag fick tillfälle till. Vid den tid då min berättelse börjar närmade jag mig de fyrti. Om jag för övrigt bör presentera mig, kan jag kanske tala om under vilken bild jag tänkte mig livet. Det finns få saker som säger mer om en människa än hennes bild av livet: om hon ser det som en väg, ett fältslag, ett växande träd eller ett rullande hav. För ... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 12) av Elfred Berggren ...Roboten stod fortfarande orörlig, det enda man kunde märka av liv i honom - jag har inget annat ord att ta till för att beskriva hans sätt att uppträda - var att armarna rörde sig en liten smula fram och tillbaka, för övrigt stod han orörlig, som den plåtstaty han är. Och så blev han stående under åtminstone femton minuter, medan Tore och jag oavvänt betraktade honom. Det var, som om han gjort slut på all den energi, som han behövde för att röra armar och ben. ... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 12) av Elfred Berggren ...Roboten stod fortfarande orörlig, det enda man kunde märka av liv i honom - jag har inget annat ord att ta till för att beskriva hans sätt att uppträda - var att armarna rörde sig en liten smula fram och tillbaka, för övrigt stod han orörlig, som den plåtstaty han är. Och så blev han stående under åtminstone femton minuter, medan Tore och jag oavvänt betraktade honom. Det var, som om han gjort slut på all den energi, som han behövde för att röra armar och ben. ... |
| Från: Kallocain (Sextonde kapitlet) av Karin Boye ...Om han nu genomskådade mig, skulle det i alla fall vara för sent för honom att avvärja slaget. För övrigt hade jag en egendomlig känsla av att han inte var riktigt verklig. Det som satt där vid bordet och nös i sin näsduk, ganska påtagligt och ljudligt, var ett slags hägring, en jämförelsevis ofarlig spegelbild av en ond princip, som jag ville ko... |
| Från: Kallocain (Sextonde kapitlet) av Karin Boye ...Om han nu genomskådade mig, skulle det i alla fall vara för sent för honom att avvärja slaget. För övrigt hade jag en egendomlig känsla av att han inte var riktigt verklig. Det som satt där vid bordet och nös i sin näsduk, ganska påtagligt och ljudligt, var ett slags hägring, en jämförelsevis ofarlig spegelbild av en ond princip, som jag ville ko... |
| Från: Kallocain (Andra kapitlet) av Karin Boye ...Värst var det väl för övrigt med språket. Det gemensamma officiella språket inom den väldiga Världsstaten hade tyvärr inte hunnit bli allmänt samtalsspråk överallt. På många håll talades ännu folkspråk, som skilde sig himmelsvitt från varandra. Han för sin del hade hört ... |
| Från: Kallocain (Andra kapitlet) av Karin Boye ...Värst var det väl för övrigt med språket. Det gemensamma officiella språket inom den väldiga Världsstaten hade tyvärr inte hunnit bli allmänt samtalsspråk överallt. På många håll talades ännu folkspråk, som skilde sig himmelsvitt från varandra. Han för sin del hade hört ... |
| Från: Kallocain (Artonde kapitlet) av Karin Boye ...Hans dom beror helt och hållet på domaren. Jag kan för övrigt upplysa om att hans fall redan har tilldelats en viss domare, men jag anser mig inte ha rätt att säga er namnet, eftersom det vore en klart brottslig handling att försöka påverka en domare i förväg. Jag kände benen svikta under mig och måste... |
| Från: Kallocain (Artonde kapitlet) av Karin Boye ...Hans dom beror helt och hållet på domaren. Jag kan för övrigt upplysa om att hans fall redan har tilldelats en viss domare, men jag anser mig inte ha rätt att säga er namnet, eftersom det vore en klart brottslig handling att försöka påverka en domare i förväg. Jag kände benen svikta under mig och måste... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 10) av Lindbohm, Denis ...Millioner chaanjel skulle strömma till Jorden och rädda vad som räddas kunde. Sedan skulle de återvända hem. Om Jorden sedan behövde hjälp för att överleva så skulle Chaan vara beredd att ge den hjälpen. Men något samarbete i övrigt skulle det inte bli tal om. Vad som hade sagts från Gadvalin till Huat en gång borta på Chaan gällde ännu och skulle fortsätta att gälla. Vad som hänt hade ju också visat, på ett fasansfullt påtagligt sätt, att samverkan mellan terraner och c... |
| Från: Domens stjärnor (Kap 10) av Lindbohm, Denis ...Millioner chaanjel skulle strömma till Jorden och rädda vad som räddas kunde. Sedan skulle de återvända hem. Om Jorden sedan behövde hjälp för att överleva så skulle Chaan vara beredd att ge den hjälpen. Men något samarbete i övrigt skulle det inte bli tal om. Vad som hade sagts från Gadvalin till Huat en gång borta på Chaan gällde ännu och skulle fortsätta att gälla. Vad som hänt hade ju också visat, på ett fasansfullt påtagligt sätt, att samverkan mellan terraner och c... |
| Från: Kallocain (Fjärde kapitlet) av Karin Boye ...Jag kan inte uttrycka hur pinsamt det var, jag visste varken hur jag skulle hålla min kropp eller mitt ansikte. Rissens behärskning, det måste jag medge, lämnade inget övrigt att önska. Var han lika obehagligt berörd som jag, så dolde han det snarast bättre. Det där fortsatte flera minuter. Jag skämdes inför min chef, som om jag kunde ställas till ansvar för att han måste bevittna sådana scener. Och ändå kunde ja... |
| Från: Kallocain (Fjärde kapitlet) av Karin Boye ...Jag kan inte uttrycka hur pinsamt det var, jag visste varken hur jag skulle hålla min kropp eller mitt ansikte. Rissens behärskning, det måste jag medge, lämnade inget övrigt att önska. Var han lika obehagligt berörd som jag, så dolde han det snarast bättre. Det där fortsatte flera minuter. Jag skämdes inför min chef, som om jag kunde ställas till ansvar för att han måste bevittna sådana scener. Och ändå kunde ja... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 10) av Elfred Berggren ...Mac Logan tuggade på en blyertspennstump. Andréen, som satt på ett av laboratorieborden med benen dinglande, hade ett spänt, allvarligt uttryck i ansiktet, och Tore själv, lade jag märke till, darrade en smula på handen, fastän han för övrigt såg lugn och samlad ut. Genom fönstret hördes plötsligt skratt från ett par av de svarta arbetarna i trädgården, och Tore sade: - Nu är det väl färdigt, varpå han gick fram till roboten, som stod orörlig mittpå golvet, och förde över kontro... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 10) av Elfred Berggren ...Mac Logan tuggade på en blyertspennstump. Andréen, som satt på ett av laboratorieborden med benen dinglande, hade ett spänt, allvarligt uttryck i ansiktet, och Tore själv, lade jag märke till, darrade en smula på handen, fastän han för övrigt såg lugn och samlad ut. Genom fönstret hördes plötsligt skratt från ett par av de svarta arbetarna i trädgården, och Tore sade: - Nu är det väl färdigt, varpå han gick fram till roboten, som stod orörlig mittpå golvet, och förde över kontro... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 11) av Elfred Berggren ...Mac Logan tuggade på en blyertspennstump. Andréen, som satt på ett av laboratorieborden med benen dinglande, hade ett spänt, allvarligt uttryck i ansiktet, och Tore själv, lade jag märke till, darrade en smula på handen, fastän han för övrigt såg lugn och samlad ut. Genom fönstret hördes plötsligt skratt från ett par av de svarta arbetarna i trädgården, och Tore sade: - Nu är det väl färdigt, varpå han gick fram till roboten, som stod orörlig mittpå golvet, och förde över kontro... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 11) av Elfred Berggren ...Mac Logan tuggade på en blyertspennstump. Andréen, som satt på ett av laboratorieborden med benen dinglande, hade ett spänt, allvarligt uttryck i ansiktet, och Tore själv, lade jag märke till, darrade en smula på handen, fastän han för övrigt såg lugn och samlad ut. Genom fönstret hördes plötsligt skratt från ett par av de svarta arbetarna i trädgården, och Tore sade: - Nu är det väl färdigt, varpå han gick fram till roboten, som stod orörlig mittpå golvet, och förde över kontro... |
| Från: Kallocain (Sjunde kapitlet) av Karin Boye ...Två av dem var av en sort, som vi hittills inte haft att göra med, vanliga förbrytartyper, som helt enkelt lockades övermäktigt av de summor spionen påstods ha utlovat. En av dem, en kvinna, muntrade för övrigt upp både oss och polischefen med sina intima förtroenden om mannens natur och vanor. En intelligent kvinna, och kvick, men ingen önskvärd medsoldat, med den mest kompakta individuella själviskhet. Den tredje däremot gav oss något att tänka p... |
| Från: Kallocain (Sjunde kapitlet) av Karin Boye ...Två av dem var av en sort, som vi hittills inte haft att göra med, vanliga förbrytartyper, som helt enkelt lockades övermäktigt av de summor spionen påstods ha utlovat. En av dem, en kvinna, muntrade för övrigt upp både oss och polischefen med sina intima förtroenden om mannens natur och vanor. En intelligent kvinna, och kvick, men ingen önskvärd medsoldat, med den mest kompakta individuella själviskhet. Den tredje däremot gav oss något att tänka p... |
| Från: Kallocain (Fjortonde kapitlet) av Karin Boye ...Ingenting kunde för övrigt låta mer förnuftigt än de nya straffbestämmelserna: hädanefter skulle man inte kunna gå efter träaktigt fastslagna paragrafer, som utmätte samma straff åt den förhärdade som åt den en gång förledde, om de ertappades med samma handling. Medsol... |
| Från: Kallocain (Fjortonde kapitlet) av Karin Boye ...Ingenting kunde för övrigt låta mer förnuftigt än de nya straffbestämmelserna: hädanefter skulle man inte kunna gå efter träaktigt fastslagna paragrafer, som utmätte samma straff åt den förhärdade som åt den en gång förledde, om de ertappades med samma handling. Medsol... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 8) av Elfred Berggren ...I början arbetade jag med antilophjärnor. Impulserna få själva teckna av sig på en filmremsa, som glider förbi med konstant hastighet; i fall det blir positivt resultat, synes det som spetsar på en för övrigt rät linje, är hjärnan, vad man kan kalla "tanklös", blir det bara denna räta linje. Vi arbetade en tid på så sätt, men då sade Mac Logan en dag: "Varför inte ta och montera in hjärnan i en robot? Det kan väl inte möta oöverstigliga svårighe... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 8) av Elfred Berggren ...I början arbetade jag med antilophjärnor. Impulserna få själva teckna av sig på en filmremsa, som glider förbi med konstant hastighet; i fall det blir positivt resultat, synes det som spetsar på en för övrigt rät linje, är hjärnan, vad man kan kalla "tanklös", blir det bara denna räta linje. Vi arbetade en tid på så sätt, men då sade Mac Logan en dag: "Varför inte ta och montera in hjärnan i en robot? Det kan väl inte möta oöverstigliga svårighe... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 13) av Elfred Berggren ...deras hjärnskålar, men sedan detta väl har skett, har hållits en palaver, där ingen enda röst höjts för ett kvarstannande på detta fasansfulla ställe, och mot morgonsidan ha de alla avlägsnat sig med sina få ägodelar på skottkärror, och vad de för övrigt kunnat uppbringa av transportmedel. Först hade emellertid major domus varit nog vänlig att gå till Mac Logan - de ha alltid haft en viss klockarkärlek till honom, som talar deras eget språk lika bra som de själva och ser djupare i deras enk... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 13) av Elfred Berggren ...deras hjärnskålar, men sedan detta väl har skett, har hållits en palaver, där ingen enda röst höjts för ett kvarstannande på detta fasansfulla ställe, och mot morgonsidan ha de alla avlägsnat sig med sina få ägodelar på skottkärror, och vad de för övrigt kunnat uppbringa av transportmedel. Först hade emellertid major domus varit nog vänlig att gå till Mac Logan - de ha alltid haft en viss klockarkärlek till honom, som talar deras eget språk lika bra som de själva och ser djupare i deras enk... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Korteligen, hon var sig lik. Lyftande sitt paraply och pekande på Johan Markurell sa hon: Där har vi Jesusbarnet! Johan satt på sin mors knä, stödd av hennes arm. Hans lilla ansikte var lika blekt som moderns men i övrigt liknade han henne inte. Hans hår var svart, hans ögon mörkgrå, nästan svarta, hans ögonbryn svarta och redan skarpt tecknade, hans näsa krökt. I själva verket påminde han om en liten son av Juda. Dessutom var hans min allvarlig, högtidlig, ve... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Korteligen, hon var sig lik. Lyftande sitt paraply och pekande på Johan Markurell sa hon: Där har vi Jesusbarnet! Johan satt på sin mors knä, stödd av hennes arm. Hans lilla ansikte var lika blekt som moderns men i övrigt liknade han henne inte. Hans hår var svart, hans ögon mörkgrå, nästan svarta, hans ögonbryn svarta och redan skarpt tecknade, hans näsa krökt. I själva verket påminde han om en liten son av Juda. Dessutom var hans min allvarlig, högtidlig, ve... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 5) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Men vid trädets fot stod en yngling och lyfte sina händer emot henne. Kanske var det fältkamrer Barfoths son, densamme som en viss i övrigt okänd Markurell störtat från domkyrkotornets tinnar. Det kan också ha varit en Barfoth av äldre eller senare datum, ty under tant Rüttenschölds vaxgula panna levde nu ett sekel. Och ynglingen bar en vid kappa, som tillbakaslagen och fladdrand... |
| Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 5) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Men vid trädets fot stod en yngling och lyfte sina händer emot henne. Kanske var det fältkamrer Barfoths son, densamme som en viss i övrigt okänd Markurell störtat från domkyrkotornets tinnar. Det kan också ha varit en Barfoth av äldre eller senare datum, ty under tant Rüttenschölds vaxgula panna levde nu ett sekel. Och ynglingen bar en vid kappa, som tillbakaslagen och fladdrand... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 6) av Elfred Berggren ...Under dagens hetaste timmar hålla alla en siesta, men som kompensation börjar dagen i stället så tidigt som klockan sex på morgonen. Målen signaleras på en gonggong, som man kan höra på en kilometers avstånd. För övrigt får var och en sköta sig själv utan inblandning från värdfolkets sida. Förnuftig regel. Efter siestan tog Irène Andréen och mig med på en rundvandring genom huset och omgivningarna för att visa oss till rätta. Det är naturligtvis svårt för ... |
| Från: Robotarnas Gud (Kap 6) av Elfred Berggren ...Under dagens hetaste timmar hålla alla en siesta, men som kompensation börjar dagen i stället så tidigt som klockan sex på morgonen. Målen signaleras på en gonggong, som man kan höra på en kilometers avstånd. För övrigt får var och en sköta sig själv utan inblandning från värdfolkets sida. Förnuftig regel. Efter siestan tog Irène Andréen och mig med på en rundvandring genom huset och omgivningarna för att visa oss till rätta. Det är naturligtvis svårt för ... |
Fasta länkar:
Text- och bildhjälp?
Behöver du professionell hjälp med text och bild? Hör av dig! Vi skriver, fotograferar och filmar…
www.LisaOchDag.se
Behöver du professionell hjälp med text och bild? Hör av dig! Vi skriver, fotograferar och filmar…
www.LisaOchDag.se
Antikvariat, gratis e-böcker mm...
Blå Katt Förlag och Antikvariat delar ut gratis e-böcker, säljer begagnade böcker on line samt ger ut underliga texter i tryck...
www.blakatt.com
Blå Katt Förlag och Antikvariat delar ut gratis e-böcker, säljer begagnade böcker on line samt ger ut underliga texter i tryck...
www.blakatt.com
| KONTAKT | OM AWORDLIST | ORDLISTA | SITEMAP | LINKS: DAGSBILD.SE & ASTAND.COM |
|