Från: Kallocain (Fjortonde kapitlet) av Karin Boye ...Ingen kunde vara normalare än jag, min sömnlöshet var bara alltför naturlig och förklarlig, ja jag skulle snarare sett det onaturligt och sjukligt, om jag sovit gott under sådana förhållanden...
Mina skräckdrömmar visade i alla fall tydligt nog, att jag inte precis längtade efter att bli undersökt med mitt eget kallocain. Det hände att jag vaknade i kallsvett ur hemska... |