Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Denna brist på takt må tillgivas en stad, som sällan hade orsak att skratta.
För resten blev det ju inte någon katastrof. I elfte timmen seglade en vida stoltare skuta fram på Wadköpingsån och räddade allt som räddas kunde. Vid rodret stod Carl-Magnus de Lorche och skutans namn var Wadköpings Förenade Metallindustrier. Ombord fanns plats för hela stan. Prospektet var hållet i Carl-Magnus vanliga stil, kortfattat och sakligt. Två tusen stamaktier à fem hundra kronor i utbyt... |