Från: De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter (Inledning) av Karin Boye ...
Vi drog längs vägarna,
gudsslagna
budbärare
i eld tvagna.
Dom och soning,
så bjöd rösten.
Och domen sannades,
men aldrig trösten.
Vi sjöng i markerna
i jubel vända
mot nya stjärnor
till tecken tända.
O dröm, o hopp,
vad du flöt rikligt.
O löftens löfte,
så stort och svikligt.
En bön, en enda
återstår oss:
slå ännu hårdare,
du som slår oss!
Vik samman rummet
och släck tiden,
förgör allt
och skapa friden!
Hur l... |