Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...Dessutom hade hon två år tidigare varit utsatt för ett underverk. Alla dessa omständigheter gjorde henne till ett kärt föremål för den allmänna uppmärksamheten.
Hennes flickår hade förflutit i ett tarvligt skymundan. Fattig och föräldralös hade hon uppfostrats hos sin tant, överstinnan Edeblad. Hon hade varit ovanligt ful. En gänglig kropp, förlägen hållning, trumpen uppsyn, ständigt nedslagna ögon, bleka, knotiga kinder, en näsa som inte rik... |