Från: Markurells i Wadköping (Kapitel 1) av Hjalmar Bergman (1883-1931) ...vid sen timme, hårband, försvunna medaljonger med mammas och pappas hår, baktrappor, köksdörrar, en besynnerlig historia i vilken soplåren på slottsgården och landshövdingens vackra husa var inblandade, slutligen de första vaga antydningarna till vulgära kärleksäventyr. Och allt detta måste den gracila frun lyssna till på en eller annan gata eller torg. Undra på att hon avskydde herr Markurells viskningar.
Louis, sa hon. Louis, jag är verkligen ledsen.
Varpå Louis de Lorche med nedslagna ö... |